Nu är det min födelsedag. Jag bryr mej inte om att bli äldre.
Har däremot tagit bort mitt födelsedatum från Facebook för att jag inte orkar att folk som valt bort mej ska påminnas om att jag finns och känna sej tvungna att skriva för att det stack till i samvetet.
Nej tack.

Jag tänker att jag inte bryr mej men ändå pyttelite bitter. Bitter för att jag känner mej ensam. Går ändå och undrar vem som kommer minnas. Veta. Jag borde inte bry mej. Men det gör jag. Lite.

Men som present till mej själv ska jag slå av ljud+vibration på telefonen och sova ut ordentligt imorgon.

Jag dör lite inombords.
Drömjobbet är inom räckhåll. Hundskötare på ett hundcenter med moderna metoder i fokus, tillgång till hundsim, rehab och träningshall för kurser och beteendeutredningar. Stort klientel och gott rykte.

Men så fuckar FK & AF. "Det funkar inte med din arbetsträning om du ska öka i tid mimimimimi....."
Jah jag behöver få ett medicinsk underlag på att de inte är lämpligt för mej att öka i tid. Det ÄR det inte. Men mottagningen jag är skriven på har inga läkare, jag får inte ens tid för att förlänga mina sjukskrivningar i rätt tid och nya läkare varje gång som är inhyrda från andra ställen på länk eller telefon som har noll koll på min bakgrund.
Är så sjukt utmattad av detta och luften har gått ur mej helt. Nu har jag skrivit ihop ett mail som jag ska skicka till min gamla läkare från min förra mottagning. Läkaren som jag hade i tio år innan han fick nytt jobb och jag flyttade. Vädjar om hans hjälp. Han kommer att fatta. Frågan är om han ens KAN hjälpa mej. Om inte så har jag ändå försökt. Då får jag kämpa vidare på något himla sätt.
Så mycket ångest och huvudvärk. Så mycket rädsla. Jag orkar inte mer.