Ett glas vin på detta. Känns välbehövligt. Dessvärre är det inte direkt väder för att sitta på balkongen. Hade jag burit tupé hade den lätt blåst av! (Jag hoppas visserligen innerligt att jag aldrig ska behöva använda tupé, det känns inte särskilt kvinnligt...)

I vilket fall som helst så blåser det halv storm. Om man bara bylsar på sej tillräckligt så går det säkert att sitta därute, jag menar; jag har ju trots allt en stormtändare! Känns dock inte särskilt inspirerande. 

Hungrig är jag också. Ett par mackor till vinet kanske? Eller så går jag bara och lägger mej ... utan vin och utan mackor, och så hoppas jag på att jag hinner och orkar springa en temporunda imorgon bitti. 

Planen är att jag sticker hem till mamma och pappa och lämnar Loppan imorgon bitti, sådär lagom till de brukar äta frukost, så jag kan snylta in mej lite där. Sen en kort tempojogg och så till stallet för WE-träning. 

En hel jävla åttatimmarsdag i stan igår, med ruggigt mycket regn. Hälften av tiden på en bänk under ett träd i slottsparken i väntan på att regnet skulle avta. Förgäves. Fem gåsfamiljer hann gå förbi, vara läskiga och bajsa en jävla massa under den tiden. 

Man kan lära sej mycket om sej själv, av folk som säger sanningar. Hårda ord och blodigt, giftigt allvar och det är liksom inte ens kul att höra. Men med en glimt i ögat, och med ett skratt kommer ändå meningen: 
"Fan ta dej Mia. Fan ta dej för att du är den du är." 

Det är aldrig roligt att inse att ens egna intentioner inte är hundra procent av godo. När någon ser sånt man till och med försökt förneka för sej själv.

Ingen ska någonsin få känna mej så bra igen. 

  Gåsar. Skitnära va de! Aggressiva också.