Fick ett telefonsamtal från en vän: 

Vän: - Hej! Tänker du på snopp?  

Jag: - ......... ehh ... nääe? 

Vän: - Tänker du inte på snopp?  

Jag: - Alltså .... snopp? Som i ......snopp? 

Vän: - Ja! Typ i ditt ansikte? En snopp i ditt ansikte. Tänker du på det? 

Jag: - Jag vet inte alls vad jag ska säga just nu .......... 

Vän: - Tänk om jag bara lägger på nu. Vilket konstigt samtal det skulle bli.  

Jag: - *helt tyst, ser ut som ett levande frågetecken* 

Vän: - Nä, jag tänkte faktiskt bara fråga ifall du kanske hade velat gå på bio med mej och L idag, och eftersom jag vet att du kan få lite ångest av spontanitet så tänkte jag att jag först skulle mjuka upp med något hårt.  

Det blir bio på måndag istället, och istället så kommer han hit idag och tittar på film här hemma. Jag kände mej nämligen inte bekväm med att lämna mitt hem idag, när jag planerat att bara sitta hemma och läsa och ta det lugnt. Att byta solituden mot sällskap och boken mot en film var så långt jag kunde sträcka mej, och det känns helt okej. Kanske enbart pga att min fina vän först "mjukade upp med något hårt"?