Jag har sprungit i ungefär sju veckor nu. När jag startade orkade jag knappt traggla mej igenom en kilometer, och nu i efterhand förstår jag att även 2km sträckorna var jobbiga då jag höll ett alldeles för högt tempo.

I vilket fall som helst så springer jag nu med hyfsad lätthet 5km och det är jag ganska stolt över faktiskt. Tanken är att dubbla sträckan, men i så fall MÅSTE jag ha nya skor. Det känns inte okej att springa en mil i ett par slitna Brooks HydroFlow från niottiotalet. Får höra vad forumfolket har att säga om saken..

Nu har jag i alla fall fått ett sms om att böckerna jag beställde i tisdags har kommit (A Song of Ice and Fire), så nu ska jag pinna ner i byn och hämta dem. Tjocka i sej varma mackor och läsa A Game of Thrones resten av dagen. Njutbart!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Har du den där känslan?  Jag menar den där känslan  av att någonting  avgörande hände  när jag var ouppmärksam.  Att någonting försvann.      Igen så är det här det hamnar när det är alldeles, alldeles för mycket. Jag har pushat m...

Kan inte sova. Det snurrar i min skalle. Det är vinter nu och med vintern kommer tröttheten, oron, desperationen. Det här är dessutom första vintern på ÅTTA år som jag inte är heltidssjukskriven. Har alltså ett jobb jag måste gå till och kan inte b...

  Trots all höstdepp så känner jag mej ändå rätt bortskämd.  Folk gormar om att veden är slut överallt men här sitter jag och väntar på ett lass från min bästa granne som spar sin ved att sälja till oss i området.Sitter på mitt kontor, tillika gä...

Lamslående ångest. Igen, igen. Att vänta på besked, fyfan. Ovisshet är den värsta känslan. Den värsta ångesten. Politiken. Sjukskrivningen. Försäkringsbolaget. Jobbet. Vill bara fucking veta. Nu. Jag orkar inte. Jag. Fucking. Orkar. Inte. D...