Den där brännande känslan i ögonen när de första tårarna kommer.

Så äckligt välbekant. 

Jävla nederlag. Det blir aldrig nånting av detta.

Fucking inte lönt. Orkar inte. 

Ni kan vädja, be

jag kommer ändå aldrig förstå

Citerar mej själv: 

"Är det något jag har lärt mej efter tio år med depressioner, så är det att man måste ta sej i kragen och göra något annat. Vad som helst."

Därför ska jag gå ner till biblioteket nu.