Rekommenderar varmt:

Polar City <--- länk

---

I julklapp önskar jag mej en ny hjärna. Jag gillar mitt jobb, nästan alltid. (Möjligtvis med undantag för oidentifierbar sörja som skulle kunna vara antingen väldigt löst bajs, eller väldigt brunt kräk.)

Förresten .. ät inte när ni läser den här bloggen. Nånsin mer. Ät aldrig nånsin igen. 

Saken var att ja, jag gillar mitt jobb nästan alltid, men allt är ändå så ångest. Typ allt, just nu. Jag fick ett brev från min nya handläggare. Det är jobbigare än jobbigt. Jag är rädd för mycket. Byta kontakt inom myndigheter är bara en sak av allt. 

Idag har jag i alla fall varit glad. All cred till min alldeles underbaraste häst för det. Red ut i solskenet och galopperade i högt gräs. Jag log så jag fick alldeles ont i kinderna när han drog på. Han är fin, min påg. Det går inte att vara depp då. Helt omöjligt. 

Morgondagens filmkväll med najs folk borde bli bra, om jag lyckas hålla mej på banan. Skulle jag glida av, så gör det förmodligen ingenting ändå. That's what friends are for ... liksom. Väl?

Ps. Sen är det rätt så mysigt att vara kär också. Gillas.