Handtaget till balkongdörren har varit av sen i våras, och nu börjar det blir kallt. Hedvig lyckades övertala mej att felanmäla det - vi kom till slut överens om att "vad kan hända?" liksom. 

Jo, men jag ska tala om vad som "kan hända".

Att vänta på att vaktmästaren skulle ringa upp var rena tortyren. Jag kunde knappt somna på torsdagkvällen, och vaknade med brinnande ångest dagen efter. Lyckades göra havla min yogarutin och få i mej pyttelite frukost innan jag gick ut med hundarna. De var givetvis apdryga, som de alltid är när jag mår dåligt och inte orkar fokusera och stötta när det behövs. 

På vägen hem eskalerade ångesten nåt fruktansvärt, jag bröt ihop i hissen, och spenderade sen en halvtimme på hallgolvet i fosterställning, hulkandes i panik med snoret hejdlöst rinnande. Sådär glamoröst. 

Somnade som ett barn och sov till tolv. Vaktmästaren hade fortfarande inte ringt, så jag bestämde mej för att starta om dagen helt från början. Lyckades äta lunch, och gick sen för att handla cigg. 

De hade inte mina vanliga, så min hjärna kortslöt när jag skulle välja ett annat paket. När snubben i kassan märkte att jag var upprörd, började han predika om att man ska tänka på de hungriga människorna i världen. Jag ville bara skrika och sparka honom i ansiktet. Att få mina känslor förminskade var inte precis vad jag behövde just då, och jag svarade bara "jaha, men nu känner du ju inte mej". Samma snubbe har tidigare, när jag kommit dit och varit ledsen, sagt att "jag lovar att vad du än är ledsen över, så kommer det gå över."

Ursäkta, men FAN är du att stå och tro att du kan lova mej saker? Jag är ledsen för att jag har en fucking trasig hjärna, du kan inte bara säga att det kommer "gå över". Sa jag förstås inte. Nu har jag dock bestämt att jag inte kommer handla på seven11 om han står i kassan. Jag klarar inte sånt nu. Det kan han gott ha. 

Vaktis hörde inte av sej alls, så nu hinner jag förbereda mej mentalt till måndag. Kvällen var klart okej i vilket fall som helst!

Jag fortsätter tydligen gå ner i vikt, och är nere på 55,3 nu. Kämpar så jävla hårt för att vända det och lyckas äta mer. Det kommer gå. Det var ett bakslag nu de senaste dagarna bara, men jag kommer tillbaka på banan igen. 

Idag är en bra dag (hittills). Vaknade tidigt, gjorde min yoga, balanserad andning och meditation, samt åt frukost. Hundarna är ordentligt rastade, jag känner mej hyfsat pigg. Sånna här stunder är sjukt ovärderliga! <3 Sting är här och ska sova över, och nu ska jag hålla vila, spela sims och sen laga nån currygryta med mungbönor. 

Tolv minuter i taget. Namaste.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Har du den där känslan?  Jag menar den där känslan  av att någonting  avgörande hände  när jag var ouppmärksam.  Att någonting försvann.      Igen så är det här det hamnar när det är alldeles, alldeles för mycket. Jag har pushat m...

Kan inte sova. Det snurrar i min skalle. Det är vinter nu och med vintern kommer tröttheten, oron, desperationen. Det här är dessutom första vintern på ÅTTA år som jag inte är heltidssjukskriven. Har alltså ett jobb jag måste gå till och kan inte b...

  Trots all höstdepp så känner jag mej ändå rätt bortskämd.  Folk gormar om att veden är slut överallt men här sitter jag och väntar på ett lass från min bästa granne som spar sin ved att sälja till oss i området.Sitter på mitt kontor, tillika gä...

Lamslående ångest. Igen, igen. Att vänta på besked, fyfan. Ovisshet är den värsta känslan. Den värsta ångesten. Politiken. Sjukskrivningen. Försäkringsbolaget. Jobbet. Vill bara fucking veta. Nu. Jag orkar inte. Jag. Fucking. Orkar. Inte. D...