Sitter på PÖM med öronackupunktur. Har varit en lång och jobbig dag med socErika imorse och så samtalsHedvig nyss. Satt mest avstängd, i min bubbla, försökte verkligen svara på de jobbiga frågorna men det var om sånt som jag inte kan tillåta mej att gråta över.

Nu sitter jag inne på det tomma kontoret. Han som har det jobbar inte på torsdagar, så jag slipper alltid sitta i det gemensamma vilorummet med de andra nålstuckna.
Väntar på att trycket över bröstet ska minska. Nålarna bultar i öronen, en har ramlat ut. Klockan tickar. Önskar varje vecka att jag bara vågade plocka ur batteriet eller slänga ut den genom fönstret.
Så trött nu. Fortfarande. Ska gå hem och fortsätta sova sen. Det tar aldrig slut.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Har du den där känslan?  Jag menar den där känslan  av att någonting  avgörande hände  när jag var ouppmärksam.  Att någonting försvann.      Igen så är det här det hamnar när det är alldeles, alldeles för mycket. Jag har pushat m...

Kan inte sova. Det snurrar i min skalle. Det är vinter nu och med vintern kommer tröttheten, oron, desperationen. Det här är dessutom första vintern på ÅTTA år som jag inte är heltidssjukskriven. Har alltså ett jobb jag måste gå till och kan inte b...

  Trots all höstdepp så känner jag mej ändå rätt bortskämd.  Folk gormar om att veden är slut överallt men här sitter jag och väntar på ett lass från min bästa granne som spar sin ved att sälja till oss i området.Sitter på mitt kontor, tillika gä...

Lamslående ångest. Igen, igen. Att vänta på besked, fyfan. Ovisshet är den värsta känslan. Den värsta ångesten. Politiken. Sjukskrivningen. Försäkringsbolaget. Jobbet. Vill bara fucking veta. Nu. Jag orkar inte. Jag. Fucking. Orkar. Inte. D...