Skulle rida Markus, den halvnya unga hästen, på min lektion, blev helt nervös och mesig, men måste väl ändå säga att det gick ganska okej. Trots att jag är en fånig hare!

Sen skulle vi ut på promenad, Erika skulle rida sin Besten, jag gick med Kitty och Johanna med Zircus. Kristina kollade om Kitty var halt samt var moraliskt stöd. 

Upp mot Mia-rundan kom det en stor old english sheepdog farande i hundra nittio, med husse lunkandes efter. Skulle precis försöka få stopp på den när Kitty kastade sej våldsamt bakåt och blev halt. Hunden försvann lika fort som den kom, och husse lunkade förbi oss utan ett ord. Folk alltså .... ARG!

Övningskörde med mammi och pappi sen, och det gick väl hyfsat. 

Hem för att invänta Annica som dessvärre var sjuk, så jag fick sitta här själv och tjocka mej. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Har du den där känslan?  Jag menar den där känslan  av att någonting  avgörande hände  när jag var ouppmärksam.  Att någonting försvann.      Igen så är det här det hamnar när det är alldeles, alldeles för mycket. Jag har pushat m...

Kan inte sova. Det snurrar i min skalle. Det är vinter nu och med vintern kommer tröttheten, oron, desperationen. Det här är dessutom första vintern på ÅTTA år som jag inte är heltidssjukskriven. Har alltså ett jobb jag måste gå till och kan inte b...

  Trots all höstdepp så känner jag mej ändå rätt bortskämd.  Folk gormar om att veden är slut överallt men här sitter jag och väntar på ett lass från min bästa granne som spar sin ved att sälja till oss i området.Sitter på mitt kontor, tillika gä...

Lamslående ångest. Igen, igen. Att vänta på besked, fyfan. Ovisshet är den värsta känslan. Den värsta ångesten. Politiken. Sjukskrivningen. Försäkringsbolaget. Jobbet. Vill bara fucking veta. Nu. Jag orkar inte. Jag. Fucking. Orkar. Inte. D...