Direktlänk till inlägg 15 juli 2010
Här skulle egentligen varit en lång utläggning om svek.
Om en bekräftelse på att man inte ska låta någon komma för nära.
Jag raderade den, för det enda jag egentligen ville ha skrivet är att
jag hatar dej så jävla innerligt.
Jag trodde du var mer än så.
Man får aldrig nånsin lita på att någon är ens vän på riktigt.
Slutar i förakt.
Tvi dej. Fortfarande.
(Du läser inte ens detta....)
Har du den där känslan? Jag menar den där känslan av att någonting avgörande hände när jag var ouppmärksam. Att någonting försvann. Igen så är det här det hamnar när det är alldeles, alldeles för mycket. Jag har pushat m...
Kan inte sova. Det snurrar i min skalle. Det är vinter nu och med vintern kommer tröttheten, oron, desperationen. Det här är dessutom första vintern på ÅTTA år som jag inte är heltidssjukskriven. Har alltså ett jobb jag måste gå till och kan inte b...
Trots all höstdepp så känner jag mej ändå rätt bortskämd. Folk gormar om att veden är slut överallt men här sitter jag och väntar på ett lass från min bästa granne som spar sin ved att sälja till oss i området.Sitter på mitt kontor, tillika gä...
Lamslående ångest. Igen, igen. Att vänta på besked, fyfan. Ovisshet är den värsta känslan. Den värsta ångesten. Politiken. Sjukskrivningen. Försäkringsbolaget. Jobbet. Vill bara fucking veta. Nu. Jag orkar inte. Jag. Fucking. Orkar. Inte. D...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 | 3 | 4 | ||||||
5 | 6 | 7 |
8 | 9 | 10 |
11 |
|||
12 |
13 | 14 |
15 | 16 |
17 |
18 |
|||
19 |
20 |
21 |
22 | 23 |
24 | 25 | |||
26 |
27 | 28 |
29 | 30 | 31 |
||||
|