Direktlänk till inlägg 12 maj 2011
Har tagit tag i mej själv lite grann idag. Postat ett till brev och ringt ett samtal. Formella saker, som ändå sätter mej så löjligt nära gråten. Det är så otroligt frustrerande att må såhär.
L peppar mej, vi pratar mycket i telefon trots att jag valt att avsluta vårat förhållande. Jag vet ändå ingenting om någonting. Han är så snäll och omtänksam, och vet mycket om hur jag fungerar.
Nu minns jag, jag förstår inte kärlek - inte det minsta.
Min lägenhet börjar komma fram under all bråte nu igen, och jag vet att jag kommer bli lite mindre kaos när jag får ordning på dammvirvlet. Tar en dag i taget. Orkar inte annat. Plockar lite här, och diskar lite där.. Det får ta sin tid.
Det blir bra. Allt blir bra.
Har du den där känslan? Jag menar den där känslan av att någonting avgörande hände när jag var ouppmärksam. Att någonting försvann. Igen så är det här det hamnar när det är alldeles, alldeles för mycket. Jag har pushat m...
Kan inte sova. Det snurrar i min skalle. Det är vinter nu och med vintern kommer tröttheten, oron, desperationen. Det här är dessutom första vintern på ÅTTA år som jag inte är heltidssjukskriven. Har alltså ett jobb jag måste gå till och kan inte b...
Trots all höstdepp så känner jag mej ändå rätt bortskämd. Folk gormar om att veden är slut överallt men här sitter jag och väntar på ett lass från min bästa granne som spar sin ved att sälja till oss i området.Sitter på mitt kontor, tillika gä...
Lamslående ångest. Igen, igen. Att vänta på besked, fyfan. Ovisshet är den värsta känslan. Den värsta ångesten. Politiken. Sjukskrivningen. Försäkringsbolaget. Jobbet. Vill bara fucking veta. Nu. Jag orkar inte. Jag. Fucking. Orkar. Inte. D...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | |||||||||
2 | 3 |
4 | 5 |
6 |
7 |
8 | |||
9 | 10 | 11 |
12 | 13 |
14 | 15 | |||
16 | 17 | 18 |
19 | 20 |
21 |
22 | |||
23 | 24 | 25 |
26 | 27 | 28 | 29 |
|||
30 | 31 | ||||||||
|