Det har varit för mycket den senaste tiden, och jag har börjat se mej om efter någon annan stans att bo. Det känns förvirrat, svårt och jobbigt - men jag vet inte vad jag ska göra. Trivs så himla bra i lägenheten, den är perfekt. Det är allt runt omkring som är fel bara. Allt som stör; glassplittret, idioterna på gatan, bilarna, smällarna och den allmänna otryggheten. Att min underbara granne ska flytta var droppen som fick bägaren att rinna över. Hur mycket jag än tycker om min lägenhet, så kan jag inte bo kvar här. 

Jag har gjort intresseanmälan på två lägenheter, båda mindre än min nuvarande, men för samma pengar. Känner mej så löjlig, men det gör ont som fan. Vet ju inte ens om jag kommer få gå på visning, men bara att ha fattat beslutet känns tungt. Det är fortfarande i dilemma-stadiet och jag får väl helt enkelt se vad som eventuellt erbjuds..

Suck....

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Har du den där känslan?  Jag menar den där känslan  av att någonting  avgörande hände  när jag var ouppmärksam.  Att någonting försvann.      Igen så är det här det hamnar när det är alldeles, alldeles för mycket. Jag har pushat m...

Kan inte sova. Det snurrar i min skalle. Det är vinter nu och med vintern kommer tröttheten, oron, desperationen. Det här är dessutom första vintern på ÅTTA år som jag inte är heltidssjukskriven. Har alltså ett jobb jag måste gå till och kan inte b...

  Trots all höstdepp så känner jag mej ändå rätt bortskämd.  Folk gormar om att veden är slut överallt men här sitter jag och väntar på ett lass från min bästa granne som spar sin ved att sälja till oss i området.Sitter på mitt kontor, tillika gä...

Lamslående ångest. Igen, igen. Att vänta på besked, fyfan. Ovisshet är den värsta känslan. Den värsta ångesten. Politiken. Sjukskrivningen. Försäkringsbolaget. Jobbet. Vill bara fucking veta. Nu. Jag orkar inte. Jag. Fucking. Orkar. Inte. D...