Beslutet om att fortsätta leva har satt nya sporrar. Den nya kicken väckte tankar om min gamla tatuering som jag skissade på sent i maj -08. Ett fjärilsmotiv som jag bestämt mej för att ha på ankeln. Såhär väldigt exakt två år senare är jag fortfarande lika sugen på detta, och räknar det då inte längre som en impulsgrej. 

Skissen försvann vid senaste försöket att få den tillfixad, men jag har faktiskt sparat den på datorn, så det är inte nån större katastrof. Ska gå till en studio på krusegatan och höra vad de tar för att göra den. 

För nu jävlar!

Hade bara så sjuka ångestdrömmar inatt. Raseriet och svekkänslan satt i när jag vaknade och det känns fortfarande inte helt bra. Dessutom beter sej min kropp PRECIS som den vill just nu. Det är stress och obalans, men det blir snart bra!