Det känns lite bättre, mår lite bättre. Ikväll åtminstone. Känns som att jag börjar återfå lite balans. 

Kan va lite för skör emellanåt. 

Man borde kanske egentligen vara glad över att solen skiner idag. 

Men jag försöker inte lura någon. Jag är bitter, ledsen och allmänt åt helvete. Vårt förhållande gick åt helvete och jag har gråtit ögonen ur mej. Ja nu får vissa sej ett par goda "vad var det jag sa". Kul för er i så fall.

Eller egentligen så är inte "åt helvete" rätt ord. Vi gjorde slut. Kom överens. Ska vara vänner. Men det känns ju så. Känns som att jag fuckade upp allt.  

Det var mitt fel, och det spelar ingen roll vad du säger Zoli, för att jag vet att du bara försöker vara snäll. 

Sitter här hemma i tystnad och ensamhet med tre sovande djur. Katterna har varit underbara mot mej både igår och idag. Hämtade hunden hos föräldrarna i förmiddags. Orkar inte prata med någon, vill bara att det ska gå över lite. Grymt glad att jag har semester också, så har jag all tid i världen att gå ner mej så mycket jag bara orkar. Så kan man resa sej sen igen. Blir nog bra. Nån gång så. 

Många gullungar har försökt muntra upp mej, och misslyckats. Tack i alla fall. Luv yu all

Föll ner i en jävla grop igen. Den här gången var det så tydligt, inget som kom smygande, utan som något som plötsligt kramar hårt om bröstkorgen. Paralyserande känsla. 

Åh mitt stackars harhjärta, det slår alldeles för fort - om ett hjärta har ett specifikt antal slag att leva på, så kommer jag inte bli gammal. 

Har fått lite ordning på konkreta saker, såsom ventilationsluckan som jag trodde att jag hade sönder (vilket jag inte hade), samt en hel jävla hög med tvätt, fyfan vad mycket tvätt! Inte mer än fem maskiner för visso, men det kändes som det aldrig skulle ta slut. 

Åker iväg och handlar en sväng, får försöka dämpa ångesten på något sätt. 

Like the naked leads the blind.
I know I'm selfish, I'm unkind.

These hard times got me stuck
Stuck in a jam
Disastrous
Took time to master this
And the past
is just a map to capture this
In the darkness
I'm force to adapt to this
I would change the past
if I could have one wish

Riktigt pepp dag idag och kväll igår. Bara varit hemma och mått ganska så bra. Varit en sväng i stallet, och ska dit igen om en stund. 

Trivs. 

Förhoppningsvis håller det i sej tills imorgon. Mamma och pappa kommer förbi på em/kväll, får väl ha köpt kaffe tills dess. :)

Jag börjar skriva någonting, och så tar jag bort det. Så är det ofta, särskilt när svackorna är som allra djupast. Det finns liksom ingen mening i att skriva om att jag ringt Malmö Psykologbyrå, eller att jag hade tänkt tvätta men låg och stirrade in i väggen i några timmar istället. 

Tappar fattningen och behöver verkligen ordentlig hjälp för att ta mej upp härifrån nu. Börjar bli rädd igen. Jag fungerar inte, väntan på att få en psykologtid börjar kännas desperat. Jag orkar inte ens ha musik på, vill bara ha tystnad. 

HUR FAN VET MAN NÅGONTING?!

Magsmärtor, oändlig trötthet och tankar som inte vill på plats. Hur vet man? Hur fan vet man ett jävla skit?

Sjunker in i tystnad, huvudet känns tungt och blicken blir suddig. Vill bara lägga mej och sova, vill bara att svaren ska komma och vinka mej i ansiktet. Lär inte hända... 

Ska bara jobba imorgon, sen är jag ledig. Då ska jag dricka ett glas theralen-spetsat vatten och bara sova riktigt många timmar.