Nu är jag här igen. Det är eftermiddag och jag har ännu en gång lyckats smyga mej igenom dagen utan att stoppa något i munnen. Utan att tänka på det. Djupandas nu för att kunna ta mej till köket och värma lite soppa. Åt pasta igår och ville gråta av äckelkänslor efter att jag tvingat i mej allt. 

Skulle ha tvättat idag, men mitt tvättmedel är puts väck. Antar att det är slut, men det var så längesen jag tvättade sist att jag faktiskt inte kommer ihåg. R&T lämnade Sting här ett par timmar för kloklippning, så nu har jag åtminstone gjort NÅGOT idag. Det är minst fyra dagar sen jag kostaterade att jag verkligen behöver duscha eftersom jag inte heller minns när det sist var. Har fortfarande inte hänt. Skjut mej. 

Hannes var iväg och kollade på ett hus idag. Ett litet hus i skogen, där han ska bo tills vi har råd att köpa en gård om tio år eller nåt. Om han köper det då. Huset alltså. Som visserligen är en jaktstuga. Min hjärna är mos. Så ovanligt? 

Vad hände med mina frukostrutiner egentligen? Vad hände med att köket var städat och att jag kom ihåg att ta min medicin varje dag? Det känns så avlägset nu, som om det var ett annat liv. Fast bara en månad sen, eller? Tycker att jag diskar och diskar, men ingenting händer? 

Min kropp är kaos. Gåshudig, frusen, skälvande. Läpparna torra och fnasiga. Kanske skulle spendera ett par timmar under hett vatten trots allt? Paralys.