Så tömd på energi att jag börjat frysa. Panikkänslorna har släppt, men trycket över bröstet är kvar, det är fortfarande tungt att andas. Känslostorm. Ångest. Helvete. 

Ur högtalarna strömmar Imperiet - Kriget med mig själv. Lite sådär pseudodestruktivt. 

Jag vet att jag inte kommer kunna somna, jag känner det. Inatt hade jag mycket märkliga mardrömmar om dvärgar, mopsar och byggarbetsplatslabyrinter. Det var många år sedan jag hade någon sån här period, och jag kan aldrig bestämma mej för vad som är värst - mardrömmarna, eller att ligga och vrida sej sömnlös i sängen. 

En sekund av evighet, och rädslan styr. Någon gång måste det ju ändå bli en ny dag så livet kan fortsätta. 

Jag hoppas så innerligt att det bara är medicinerna, att det kommer gå över när jag ätit dem en tid. 

Äckligtäckligtäckligtäckligt. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Har du den där känslan?  Jag menar den där känslan  av att någonting  avgörande hände  när jag var ouppmärksam.  Att någonting försvann.      Igen så är det här det hamnar när det är alldeles, alldeles för mycket. Jag har pushat m...

Kan inte sova. Det snurrar i min skalle. Det är vinter nu och med vintern kommer tröttheten, oron, desperationen. Det här är dessutom första vintern på ÅTTA år som jag inte är heltidssjukskriven. Har alltså ett jobb jag måste gå till och kan inte b...

  Trots all höstdepp så känner jag mej ändå rätt bortskämd.  Folk gormar om att veden är slut överallt men här sitter jag och väntar på ett lass från min bästa granne som spar sin ved att sälja till oss i området.Sitter på mitt kontor, tillika gä...

Lamslående ångest. Igen, igen. Att vänta på besked, fyfan. Ovisshet är den värsta känslan. Den värsta ångesten. Politiken. Sjukskrivningen. Försäkringsbolaget. Jobbet. Vill bara fucking veta. Nu. Jag orkar inte. Jag. Fucking. Orkar. Inte. D...