Inte så trött som jag kunnat vara, efter bara tre timmars sömn. Förvirringen är på max efter ett 4½-timmar långt telefonsamtal under natten. 

Tar det som det kommer, förändringar är ändå inte aktuella i nuläget. 

Ut till pållarna nu. 

Dom pratar om nåt underbart

jag är där och kan berätta

stort, större än jag nånsin trott

det snurrar i min skalle.

Ikväll knarkas det The Killers - Mr. Brightside. 

Saknar inte alls lite sällskap, trivs så jävla bra med att vakna ensam i en kall lägenhet vareviga morgon. 

Linda Bentzing - Jag ljuger så bra 

så äckligt jävla HOR-SANT!! Fuckfuckfuckfuckfuckfuckfuckfuckfuck.

And I just can't look, it's killing me

and taking control 

Jealousy, turning saints into the sea

swimming through sick lullabies

choking on your alibies

Så jävla äckligt fucked up. Fattar inte varför jag ska envisas så jäävla mycket, det blir inte bättre bara för att jag tror att jag har lite koll. TROR att det kanske hjälper om jag vet NÅGOT litet bara men FUCKING NEJ!! 

Det är så äckligt. Det är så jävla äckligt att det är så kallt här hemma, att jag måste sitta med Guns n' Roses-filten i soffan för att jag är så jävla ensam.

Man blir inte snyggare bara för att man är lite blondare heller.

Man får inte mindre ångest för att man har nya kläder.

Man känner sej faktiskt inte mindre ensam för att man har en hund i sängen. 

Man är inte mindre emo bara för att man har vänner att prata med. 

Man bara hatar sej själv ännu mer, och det spelar ingen roll hur mycket man än vet att man gjorde rätt, när man ändå HATAR att allt är så jävla äckligt meningslöst kvällar som denna. Man kan inte både äta kakan och ha den kvar. 

Men till helgen. Till helgen ska jag vara pepp, bra, snygg och helt jävla awesome. Hur mycket jag än fryser, så ska jag ha min skinnjacka. Man kan om man vill. 

Problemet ikväll är bara att jag helt enkelt inte vill tillräckligt mycket. Men till helgen ... till helgen vill jag.

Anledningen till mitt snea humör är gissningsvis att det börjar bli lite för mycket. Får chilla. 

Just nu håller jag på att ladda ner nåt onlinespel som Perlan tyckte att jag skulle börja spela. Maestia. 

Ska fixa lokallicens så att jag och Titan faktiskt måste vara med och tävla. Det är ju trevligt att ha mål. 

Tvätt och städ imorrn, hoppas jag kan må lite bättre sen. Ledig på onsdag, behöver nog den chillen. Sjukt omotiverad till allting. Det mesta känns blurr. 

Grymt dålig dag, rent humörmässigt. Har fått utbrott på utbrott, varit sur och grinig i största allmänhet. Hannes har fått stå ut med mej, stackarn. 

Känner mej bara så jävla besviken på det mesta. Jag vet ju också vad det beror på den här gången, men måste jag verkigen få en massa extra att göra just idag, måste min lillebror vara så ofattbart efterbliven just idag? Måste verkligen Sanna Nielsen gå vidare i Melodifestivalen igen när hennes låt suger? Jag fattar inte varför folk ska vara så jävla efterblivna i största allmänhet. 

Jag tycker inte om att vara arg, slänger alltid ur mej onödiga kommentarer. 

Får väl sova så det kan bli ny dag imorgon. 

Näst intill outhärdligt vissa dagar. Till exempel just nu. At the moment liXx. 

På måndag lär jag göra vad jag kan för att gå under jorden. Jag har inte gillat Alla Toffelhjältars Dag tidigare, och det lär ju inte vara bättre i år. Datorn avstängd hela dagen, och förmodligen hänga i stallet eller något? 

Fast ingenting spelar ju egentligen någon fucking roll, och vem försöker jag lura när jag säger att allt är lugnt? Hah. Fuck it. Det är inte rättvist att tänka så. 

Du har inte en aning

att jag tänker på dej

precis just nu...

Så jävla söt jag kan va, marry me? 

Man behöver nån sån person, fast man inte tror det ibland. Nån som man träffar lite oftare än andra. Ibland tänker jag på vad jag tänkte om mitt liv förut. Om någon hade sagt till mej att vissa saker skulle hända, skulle jag trott det då, när jag var yngre? Om någon sagt till mej och Annica när vi var 12 år, att tio år senare så skulle vi sitta och dricka kaffe, vara allmänt tragiska och så jävla awesome samtidigt.  

          I luv u!

Jag har iaf gjort pannkakssmet som står och drar. Hade väl förväntat mej lite mer av den här dagen, så allt är ju som det brukar. 

Sitter hos Annica vid hennes halvskabbiga dator där några knappar saknas. Dricker kaffe och får håret utploppat ur en fin plastmössa, heeeh. Samtalsämnena är de samma, och allt är najs.

"Jag tar i alla hål. Alla hål som finns har jag tagit!"

Plus att hon gör lite egna hål också.

Försöker peppa allt, intalar oss att vi inte är gamla.

Cigg, sen i med blekning och hoppas att det blir bra ändå.