Ensam.

Tryggt. Pålitligt.

Vill bara springa, springa, springa. Ut. Bort.

Önskar mej lite ork imorgon.

Tomhet, bristande livslust. En dag av alla dagar.
Dagar i koma, orkat inget, kunnat inget.
Virvlande flykt, ta mej bort, ta mej dit, ta mej med.
Stäng av skrik, vrid upp volymen, tänd upp mörkret.
Väggarnas pappershesa röster väser glåp, krymper utrymmet.

Regnbågen erbjuder en oas i fjärran. Permission.
En hållplats att stanna vid, fristad i bomull.
Ser den på håll men har bleknat förr så jag skyndar inte.
Led mej till sinnesro, jag går själv men lys min väg.
Ett steg i taget, ta emot mej när jag faller över tröskeln.
In i fristad, värld av bomull. Oas för en skör, nykläckt fjäril.