Aaaahhhh seg dag !!! Har inte fått ett skit gjort mer än att prata i telefon typ tre gånger, och nu MÅSTE jag verkligen samla ihop mej för att lämna Loppan hos mamma och pappa. Sen är det årets första Working Equitation-träning. YAY! Jag och Titan är sjukt taggade inför detta. Jag har tagit en skitstor värktablett så jag kanske ska klara av att rida hela timmen. 

Kvalitetstid med Annica ikväll. Bäst! Ska verkligen chilla med alkoholintaget dock .. Snart dags att börja minska rejält på festandet över lag också. Ha en lugnare period. Var sak har sin tid. 

Sånt man hittar i gömmorna! Nästan sex år gammal bild. 

Född 13-22 juli - Kräftans rörliga dekad

Denna position i Kräftan är aningen frustrerad. Det finns ett stort behov av mänsklig värme och uppskattning, som aldrig verkar bli helt tillfredsställt. Människan med solen i denna del av Kräftan oroar sig ofta för hur andra ska uppleva honom, eller att de ska brista i uppskattning. Han litar aldrig helt på att andras känslor är ärliga eller varaktiga, och kan själv vara ganska emotionellt ombytlig. Vördnad och medmänsklig värme är det viktigaste i denna Kräftas liv. Han vilar aldrig i sin strävan att ge uttryck för detta, men är ofta inte helt nöjd med resultatet. Det är som om världen inte riktigt känner igen hans goda vilja. Misstänksamhet och reservation stör honom, fast han själv ibland kan visa prov på detsamma. 
     Lika gärna kan han ge sig hän i ett känsloutbrott utan att tveka ett uns inför riskerna eller hur andra uppfattar det. Den som har solen i denna del av Kräftan är öppenhjärtlig och foglig, välvillig utan undantag. För honom är meningen med livet att söka lyckan och försöka behålla den, hur svårt det än kan visa sig vara. Andra kan uppleva honom som bräcklig, eftersom han reagerar starkt för minsta orsak, och har nära till både skratt och gråt, men i själva verket är detta en styrka. Det är sällan som en sinnesstämning håller denna Kräfta fången någon längre tid, eller att bedrövelsen får ner honom på knä. Han klarar det mesta, just för att han har ett levande uttryck för vad han känner. 
     Förhållandet till fadern är innerligt i vilja men aningen ofullgånget i realiteten. De vill vara närmare varandra än vad som blir av. När de möts har de ett intensivt utbyte, talar om allt och visar orädda sina känslor för varandra, men det sker inte så ofta som de själva skulle vilja. även på avstånd känner de dock starka band. De hoppas alltid att framtiden ska erbjuda dem möjligheten att komma varandra ännu närmare. De kan oroa sig i onödan för varandras väl och ve, och föreställer sig att den andra är bräckligare än vad som är fallet.