Gulliga kompisar man har alltså. Sms: 
"Goodnight my love, may u 

dream of rainbow-farting-

unicorns in a field of candy

istället för äpplen och retards. 

puss"

PS. Om man av outgrundlig anledning är intresserad av vad jag gillar för musik så är mina toplist-artister på spotify som följer: 
1. The Cure

2. Phoenix

3. Mew

DS.

Helt trasig i hjärnan. Har haft en sjukt konstig och intensiv dag. Hannes fick som vanligt bli föremål för min missriktade aggression och spydighet. Tur han kan ta det, han är fan en riktig kompis. Fattar inte hur vi står ut med varandra ibland. 

Slocknade på soffan hemma hos mamma och pappa ikväll, och missade allt jag skulle ha gjort här hemma. Min kropp bara stängde av helt, det är för mycket ibland helt enkelt. 

Världen är för jävla orättvis och jag känner mej så jävla handfallen och hjälplös. Jag vill så gärna hjälpa, men räcker fan inte till. Hjärtat går sönder av allt lidande mina kära får stå ut med. Kaka på kaka på jävla kaka. Vill torka alla miljoner tårar, ta all er börda ifrån er. Ni förtjänar fan inte att må som ni gör.

Angels with silver wings shouldn't know suffering.

I wish I could take the pain for you.

Kände ett ruggigt starkt behov att skada mej själv ordentligt innan. Det har nu riktats om - nu vill jag ha någon i min famn, hålla om, pussa på pannan, säga att allt blir bra. Vara den starka. Har så mycket värme i mitt hjärta som jag vill kasta på någon. Tända en regnbåge. 

Behöver nån som behöver mej. 

And I'm damned if I do and I'm damned if I don't 
So here's to drinks in the dark at the end of my road 
And I'm ready to suffer and I'm ready to hope 
It's a shot in the dark aimed right at my throat 
'Cause looking for heaven, found the devil in me 
Well what the hell I'm gonna let it happen to me 

Något jag lagt märke till i och med doshöjningen på medicinen, är att mina manier har börjat te sej annorlunda. And not in a good way! Innan kunde jag stå ut med någon bredde sina mackor på fel sida - sålänge det inte var mina mackor. (Jag kan inte äta mackor som är bredda på fel sida). Nu fick jag ju dock häromveckan ett i det närmaste psykbryt på Alex för att han hade mackan på fel håll OCH inte hade något smör OCH hade majonnäsen först och SEN ägget som han DESSUTOM hade skurit på FEL HÅLL!!! Det sjukaste är egentligen inte psykbrytet jag fick då, jag är ju van vid det - utan hur jag börjat twitcha och darra bara jag tänker på det. 

Alex: "Vill du ha resten av ägget?"

Jag: "NEJ!!!! NEJ!! Jag kan INTE äta det där ägget!!! Det är ju för fan skuret på fel håll!! Det är FYSISKT OMÖJLIGT för mej att äta det där ägget!! Ta bort det från min åsyn!!!"

Igår pratade vi om detta och Alexandra berättade roat för Emma om den gången hon åt mackor hos mej och grävde i smöret. Hur det började rycka i mitt öga och jag var tvungen att fixa till det. Nu blev jag precis lika manisk som jag känt mej då, fast helt utanför situationen. Jag sitter i skrivande stund och smådarrar för att jag tänker på det här. Det känns SÅDÄR normalt....

Dampar alltid loss lite inombords av lycka och varma känslor när jag hör den här låten.

Kan liksom inte hjälpa det.

Ambivalent som fan i mitt huvud. Vet aldrig vad jag ska tro - en del av mej är trasig, sargad, förstörd och vägrar tro på något någon säger eller släppa in någon över huvud taget. Den delen vill springa och gömma sej under sängen och aldrig mer komma fram, aldrig mer prata med någon människa någonsin. Sparka in skallen på alla som försöker vidröra mej. 

En annan liten del av mej är naiv som fan och ser regnbågar och slott. Vågar kasta sej handlöst ut för stupet, för det finns ju alltid ett moln att landa på. Vågar satsa för att vinna. Tror sej osårbar. 

Regnbågsdelen är dock den minst aktiva, och just nu är jag skakig och illamående pga samtalsämnena som florerat ikväll. Vi har pratat om trackasserier, om slag, våldtäkter, hårda ord och psykisk misshandel. Många sår har rivits upp, och jag är alldeles utmattad av all ilska jag känt, och fortfarande känner både å min egen och mina vänners vägnar. Finns det vackra människor i världen? Finns det människor som inte ljuger och bullshittar? Jag vet liksom inte om jag vågar tro på det.  Konstigt man blir bitter?

Kom gör ett hål i min kevlarsjäl.