Fick svar på blodproverna idag och de var verkligen över förväntan! Jag trodde det skulle vara för mycket att hoppas på, men fytusan vad glad jag blev över att få reda på att det enda som stod lite snett till var vätskebalansen (det visste jag) och järnet (som för i princip alla tjejer). Sköldkörteln var okej, och allt annat också. HAH!! In your faces, vegankritiker! Ett enda kosttillskott äter jag, och det är B50. Blev så euforiskt glad över resultaten att jag kunde skita ett stort stycke i att jag gått ner ytterligare två kilo den senaste veckan. Det är säkert bara efter att systemet rensat ut allt äckligt socker, så nästa vecka har jag gått upp igen, I know it. 

Så glad. Så sjukt glad idag. Vilket flyt jag haft det senaste dygnet. Så mycket glädje. Pratade en massa med personalen på psyk och varit allmänt uppåt bara. Fint och ovanligt! Fick svinmånga tummar upp av sjuksköterskeLena. Det känns verkligen som mitt andra hem nu, efter tio år. 

Hundarna ville jobba när jag kom hem i eftermiddags, så Loppan har fått träna på att plocka skräp och ligga still på sidan. Började med Xenits första pass apportering och sen fick båda träna bålstabilitet med "sitt fint" och platsliggning med kringspringande matte som störning. Skuttade över Loppan från alla håll och kanter och X fick lägre kriterier så honom gick jag bara förbi. Måste skaffa bättre belöningar nu, har bara kattmat kvar och de börjar tröttna lite på den nu, märker jag.

Nu sover de gott och jag har på nån Joe Rogan podcast om socker och kolhydrater. 

När min falafelrulle är hyfsat väck från magen ska jag yoga. Nästa sista dagen på 30 Days of Yoga Camp, och mantrat är "I love.." 
Så passande. NU: te. och kanske sims 4. 

FAAAAN alltså jag VILL ju komma upp i 58 kg, men det e fem kvar nu och det känns långt borta. Men det kommer. Det kommer med aptiten. Så sakta men säkert. 

Det kommer. Det kommer...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Har du den där känslan?  Jag menar den där känslan  av att någonting  avgörande hände  när jag var ouppmärksam.  Att någonting försvann.      Igen så är det här det hamnar när det är alldeles, alldeles för mycket. Jag har pushat m...

Kan inte sova. Det snurrar i min skalle. Det är vinter nu och med vintern kommer tröttheten, oron, desperationen. Det här är dessutom första vintern på ÅTTA år som jag inte är heltidssjukskriven. Har alltså ett jobb jag måste gå till och kan inte b...

  Trots all höstdepp så känner jag mej ändå rätt bortskämd.  Folk gormar om att veden är slut överallt men här sitter jag och väntar på ett lass från min bästa granne som spar sin ved att sälja till oss i området.Sitter på mitt kontor, tillika gä...

Lamslående ångest. Igen, igen. Att vänta på besked, fyfan. Ovisshet är den värsta känslan. Den värsta ångesten. Politiken. Sjukskrivningen. Försäkringsbolaget. Jobbet. Vill bara fucking veta. Nu. Jag orkar inte. Jag. Fucking. Orkar. Inte. D...