Härom veckan drömde jag att jag skällde ut Karro på jobb. Inatt drömde jag att jag var ovän med skitmycket folk! Jag och Tina skrek på varandra, det smälldes i dörrar, Jana var också där och bråkade och var arg, och så även Karro och Therese. Jag försökte jobba på med gråten i halsen, och väntade bara på att klockan skulle bli tre så jag kunde köra hem. Men det blev den inte. Och vi hade så många praktikanter på jobbet att jag knappt kunde känna igen någon av dem.. 

Var helt färdig i huvudet när jag vaknade och så mycket runt omkring får mej bara att känna mej så vansinnigt uppgiven. Lever på gränsen till förintelse idag, med nerverna utanpå. Har hotat Annica med att hon kommer bli tvungen att skaffa en ny bästis ifall jag dör idag, så om jag får ett bryt så kommer hon hit ikväll när hon jobbat och umgås med mej. Tur det finns människor man kan lita på. 

Ska försöka självläka nu, istället för att självdö. Andas. Bara fucking andas.