Jag gör verkligen tappra försök att kommunicera, och jag vet inte om jag får fram hälften på rätt sätt. Jag vet precis precis hur jag känner, men kan inte sätta känslor i ord. Men det gör ingenting, för det är vackert i alla fall, och jag hoppas att det märks att mina tafatta försök faktiskt är innerliga. 

Jag fattar trögt, och man måste prata klarspråk med mej, jag kan inte läsa mellan raderna. (Sen att jag själv är riktigt dålig på det där med klarspråk är ju liksom inte riktigt samma sak.....)

Det blev en bra kväll trots allt, trots att jag inte trodde det. Har snackat lite skit med mamma i telefon, och det är ju trevligt eftersom det inte händer så ofta. Ska gå tidig kvällsrunda med Loppan nu, och sen försöka se V för Vendetta och ladda inför en tuff förmiddag imorgon, med kiropraktor/akupunktur och sen samtalskontaktbesök. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Har du den där känslan?  Jag menar den där känslan  av att någonting  avgörande hände  när jag var ouppmärksam.  Att någonting försvann.      Igen så är det här det hamnar när det är alldeles, alldeles för mycket. Jag har pushat m...

Kan inte sova. Det snurrar i min skalle. Det är vinter nu och med vintern kommer tröttheten, oron, desperationen. Det här är dessutom första vintern på ÅTTA år som jag inte är heltidssjukskriven. Har alltså ett jobb jag måste gå till och kan inte b...

  Trots all höstdepp så känner jag mej ändå rätt bortskämd.  Folk gormar om att veden är slut överallt men här sitter jag och väntar på ett lass från min bästa granne som spar sin ved att sälja till oss i området.Sitter på mitt kontor, tillika gä...

Lamslående ångest. Igen, igen. Att vänta på besked, fyfan. Ovisshet är den värsta känslan. Den värsta ångesten. Politiken. Sjukskrivningen. Försäkringsbolaget. Jobbet. Vill bara fucking veta. Nu. Jag orkar inte. Jag. Fucking. Orkar. Inte. D...