Jag har aldrig riktigt tyckt att jag är sådär typiskt tjejig. Jag är mer som en grottmänniska och bryr mej inte om att gå i mjukiskläder och oborstat hår på köpcentran. Men när det väl gäller, så har jag några sidor som är så pinsamt tjejiga att jag knappt vill erkänna dem för mej själv.

Jag är besatt av mina naglar. Det vet de flesta som känner mej. Jag har alldeles för många nagellack.

De senaste två åren har jag blivit mer och mer förtjust i klackar och klänningar - något som föga intresserat mej tidigare. 

En före detta pojkvän som jag stötte ihop med frågade uppriktigt förvånat: "När blev du så tjejig?"

En gång bråkade jag med en killkompis som mitt i allt utbrast: "Kan du sluta va en sån tjej?!" 

Varpå jag skrek: "JAG ÄR INGEN TJEJ!!!"

Eeh .. ? Nähä? Vad är jag då? En bärfis? Makes no sense... Poängen är väl att hur mycket tjej jag än är på utsidan, så kommer jag förbli en jävligt okomplicerad, odramatisk och otjejig tjej. Hoppas jag iaf.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Har du den där känslan?  Jag menar den där känslan  av att någonting  avgörande hände  när jag var ouppmärksam.  Att någonting försvann.      Igen så är det här det hamnar när det är alldeles, alldeles för mycket. Jag har pushat m...

Kan inte sova. Det snurrar i min skalle. Det är vinter nu och med vintern kommer tröttheten, oron, desperationen. Det här är dessutom första vintern på ÅTTA år som jag inte är heltidssjukskriven. Har alltså ett jobb jag måste gå till och kan inte b...

  Trots all höstdepp så känner jag mej ändå rätt bortskämd.  Folk gormar om att veden är slut överallt men här sitter jag och väntar på ett lass från min bästa granne som spar sin ved att sälja till oss i området.Sitter på mitt kontor, tillika gä...

Lamslående ångest. Igen, igen. Att vänta på besked, fyfan. Ovisshet är den värsta känslan. Den värsta ångesten. Politiken. Sjukskrivningen. Försäkringsbolaget. Jobbet. Vill bara fucking veta. Nu. Jag orkar inte. Jag. Fucking. Orkar. Inte. D...